Mitt liv i Stockholm blev fullt av överraskningar.

Under mina första år i livet levde jag med mina föräldrar och syskon på vår gård i Vietnam. Livet var svårt och arbetet tungt. Jag längtade efter att få gå i skolan och slippa det hårda arbetet, men mamma och pappa sa att det inte gick. De behövde min hjälp för att klara sig. Även mina yngre syskon måste hjälpa till. Det kändes fel att vi måste slita så hårt när vi var så unga.

Vi blev alla förvånade när brevet kom. Mamma hade aldrig ens berättat att hon hade en syster. Men nu skrev hon och undrade hur det gick för oss. Själv hade hon det bra. Min moster och hennes man bodde i Stockholm. Mamma förklarade att det var huvudstaden i Sverige. Ett litet land i Europa. Jag som aldrig varit längre bort än att jag kunnat se vår gård blev häpen när mamma läste vidare. Menade moster allvar?

Mitt liv i Stockholm blev fullt av överraskningar.

Mötet med en ny kultur

Jag minns inte så mycket av den första tiden efter att vi fått brevet. Men jag kommer ihåg hur mamma och pappa pratade mycket och sa ingenting till oss. Mina småsyskon var rädda. Varför var mamma och pappa så osams? Vad grälade de om? När jag lyssnade vid dörren förstod jag. Pappa ville stanna i sitt hemland medan mamma tyckte att moster hade rätt. Vi skulle få det bättre i Sverige.

Det var svårt att vänja sig. Allting kändes annorlunda i Sverige. Maten, höghusen, människornas sätt mot varandra, ingenting var som var som förut. Skulle jag någonsin känna mig hemma och få vänner? Men långsamt lärde jag mig hur man levde i Sverige och började tycka om det. Livet var lättare nu när jag inte behövde arbeta tungt på vår gård. Ville jag till exempel ha vatten behövde jag bara vrida på en kran.

I mitt hemland hade mitt liv varit bestämt på förhand. Jag skulle ha blivit kvar på gården tills mamma och pappa var gamla, senare gift mig och stannat hemma med mina barn. Men i Sverige kan jag studera och bestämma själv. Mina syskon är lyckliga för alla sina nya vänner i skolan, pappa slipper slita ut sig och jag får själv välja min framtid. Jag tror att jag vill bli lärare.